10 Planer, policies, strategier och program:
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning - Synvändan
H 2008:192, P 2009-01-29, § 12)
Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning - Synvändan
Fastställd av kommunfullmäktige 2004, reviderad 2008
Inledning
Programmet
Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning – Synvändan – är kommunfullmäktiges beslut om långsiktig handikappolitisk inriktning för ett funktionshinderperspektiv på stadens verksamheter. Programmet utgör en komplettering, utifrån förhållanden i Göteborg, till de lagar och andra nationella styrdokument som finns inom området. Prioritering av mål för verksamheten och områden för uppföljning sker i fullmäktiges årliga budgetbeslut.
Programmet är styrdokument för:
- nämnder och styrelser i Göteborgs Stads verksamhet
Stadens budget är utformad efter modellen för balanserad styrning med fyra perspektiv. Dessa perspektiv utgör också struktur för programmet:
- Göteborgarna - de som kommunens verksamhet är till för
Göteborgarnas behov skall vara vägledande för utvecklingen av staden och dess verksamhe-ter. De behov hos göteborgarna som programmet behandlar avser medvetenhet och information, hälso- och sjukvård, stöd och service, fysisk tillgänglighet, utbildning och arbete samt kultur och fritid
- Verksamheterna
Verksamheterna är de verktyg som staden använder för att uppnå de politiska ambitionerna för att tillgodose göteborgarnas behov. Programmet behandlar verksamheternas policy och planering, samverkan med intresseorganisationerna, internationellt samarbete samt kunskapsutveckling kring funktionsnedsättning och dess konsekvenser.
- Anställda och förtroendevalda
Medvetenhet, kunskap och kompetens är strategiska frågor för förtroendevalda i deras beslutsfattande uppdrag och för anställdas arbete i verksamheten.
- Uppdrag och budget
Uppdraget för Göteborgs Stads verksamheter framgår främst av lagstiftning och budget
I varje perspektiv anges långsiktig inriktning för ett eller flera verksamhetsområden. Programmet utgår från grundläggande synsätt och livsområden i ”FN:s Standardregler för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet” och i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De grundläggande synsätten har tillämpats i den lagstiftning som beslutats av riksdagen samt i den nationella handlingsplan för handikappolitiken som riksdagen antog år 2000.
I arbetet inom det handikappolitiska området ska FN:s konvention om barnets rättigheter beaktas. Ur artikel 3 citeras: ”Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet”
I programmet finns vägledning och strategier för styrelser och nämnder i deras arbete med att skapa ett funktionshinderperspektiv på stadens verksamheter. Programmets benämning, ”Synvändan”, avser det förändrade synsätt som Göteborgs Stad anser behövs i samhället.
Ansvar
Programmet för full delaktighet riktar sig till alla nämnder och styrelser.
Stadens verksamheter bedrivs utifrån de förutsättningar som fastställs i kommunfullmäktiges budget liksom den lagstiftning som styr kommunen i fråga om generella och individuella åtgärder. Programmet är ett dokument som vägleder styrelser och nämnder i deras planering och arbete.
Uppföljning
Programmet för full delaktighet tillämpas från år 2004 och skall revideras vart fjärde år.
Uppföljning av programmet sker på olika nivåer i staden. Kommungemensam uppföljning sker genom de mål och den uppföljning som beslutas i fullmäktiges budget.
Varje nämnd och styrelse skall i den årliga budgetprocessen ange sina prioriterade mål och följa upp och redovisa dessa.
Revidering 2008
Sedan programmet antogs 2004 har frågor kring livssituationen för personer med funktionsnedsättning varit i fokus såväl kommunalt som nationellt. Frågor som kommunalt varit särskilt aktuella är tillgängligheten i staden, bostäder och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, särskolans organisation, en lika myndighetsutövning inom staden samt anställningsmöjligheterna i stadens verksamheter för personer med funktionsnedsättning. Ett särskilt uppdrag har genomförts av stadskansliet för att stödja förvaltningar och bolag i tillämpningen av handikapplanen.
I revideringen 2008 har framför allt terminologi och språk moderniserats, bland annat efter rekommendationer från Socialstyrelsens terminologiråd om användningen av begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder.
Tillämpning av ett nytt handikapprogram är en långsiktig process innan effekterna kan registreras. Till nästa revidering, 2012, bör en utvärdering göras som vägledning för handikapprogrammets fortsatta innehåll och utformning.
Vision och förhållningssätt
Människor i Göteborg har olika förutsättningar att leva ett bra liv. Visionen är en solidarisk och hållbar stad där alla behövs och alla får goda möjligheter att utveckla sina liv.
Göteborgs verksamhet ska präglas av mångfald och respekt för varje individs unika värde. Mångfalden innefattar olikheter som beror på funktionsnedsättning. Göteborgare med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra människor att utöva sina demokratiska rättigheter och skyldigheter. All diskriminering på grund av funktionshinder ska motverkas.
Samhällsplaneringen och olika individuella stödinsatser leder till att människor med funktionsnedsättning blir fullt delaktiga i samhällslivet. Därför ska funktionshinderperspektivet genomsyra all samhällsverksamhet som uttryck för de olikheter som kännetecknar göteborgarna. Den kommunala verksamheten utformas efter människors olikheter. Människors olika erfarenheter i fråga om språk, kultur, religion och funktionsförmåga ses då som en tillgång.
Programmet för full delaktighet utgår från kända begrepp. I programmet tillämpas det synsätt och den terminologi som används i nationella dokument kring handikappolitiken. En skada eller sjukdom kan orsaka en nedsatt funktionsförmåga hos en person; man har en funktionsnedsättning. Om personen är funktionshindrad beror vanligen på sammanhanget. Ett samtal eller en skriven information med komplicerat, abstrakt språk kan hindra en person med intellektuell funktionsnedsättning från att förstå och vara delaktig. Ett hus med trappsteg eller en tung ytterdörr kan utestänga den som använder rollator eller rullstol. En miljö med starkt doftande växter, parfymerade människor eller tobaksrök utestänger och försvårar för den som är allergisk. Exemplen visar på det ”relativa” i funktionshinderbegreppet. Ofta är det den fysiska miljöns utformning som avgör om en person blir utestängd eller får svårigheter att delta aktivt i samhällslivet på grund av sin funktionsnedsättning.
Handikappolitikens mål är att undanröja eller minska den funktionshindrande eller utestängande effekten vid olika funktionsnedsättningar. Det sker genom åtgärder på strukturell och individuell nivå inom alla samhällsområden.
Göteborgarna
Medvetenhet
Göteborgarnas medvetenhet behöver öka om livssituationen för personer med funktionsnedsättning
Göteborgarna, näringslivet och organisationerna i staden behöver öka sin medvetenhet om funktionsnedsättning och att funktionsnedsättning är en vanlig och naturlig del av det mänskliga livet.
Genom en förändrad opinion kan de hinder undanröjas som gör att personer med funktionsnedsättning inte är delaktiga.
I skolorna ska information om och fördjupning av kunskaperna om funktionsnedsättning vara ett regelbundet återkommande inslag.
Information
Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga ska få sina behov av information från staden bättre tillgodosedda .
Information är en förutsättning för demokrati och delaktighet. Personer med funktionsnedsättning har behov av samma servicenivå på allmän kommunal information som andra. Stadens tryckta information och informationen på Internet ska utformas så, att materialet är tillgängligt för så många som möjligt. Det kan innebära information inläst på kassett eller CD, översatt till lättläst svenska, teckentolkad på video eller CD eller läsbar på punktskrift.
Människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga behöver dessutom få information om sina rättigheter och möjligheter genom utbudet av stöd och service i Göteborg.
Kommunens skyltning i offentliga miljöer, såväl inom- som utomhus, ska vara lättillgänglig för så många som möjligt.
Det finns behov av samlad information om serviceutbudet m.m från flera myndigheter. Genom en samlad informationspunkt – en upplysningscentral kring funktionshinderfrågor - kan hänvisning ske till såväl kommunens som exempelvis regionens och försäkringskassans olika verksamheter.
Hälso- och sjukvård
De behov som människor med funktionsnedsättning har av bra rehabilitering, hälsovård och sjukvård ska tillgodoses.
Människor med funktionsnedsättning ska lätt och enkelt kunna få del av god kommunal hälso- och sjukvård. Det innebär att tillgängligheten och kvaliteten i den kommunala hälso- och sjukvården ska öka.
Insatserna för enskilda personer ska komma i rätt följd och flyta friktionsfritt. Det kräver en sammanhållen individuell planering och effektiva vårdkedjor. Kommunen ska ansvara för att på detta sätt samverka med Västra Götalandsregionen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.
Många enskilda med psykisk funktionsnedsättning behöver en mer utvecklad och specialiserad kommunal rehabilitering. Socialtjänsten och sjukvården för personer med psykisk funktionsnedsättning bör samordnas såväl verksamhetsmässigt som politiskt. Då kommer den enskilde att kunna erbjudas en bättre verksamhet.
Olika hjälpmedel kan medverka till en ökad självständighet för enskilda personer. Det finns en ansvarsfördelning beträffande hjälpmedel mellan kommunen och regionen. Så långt det gäller det kommunala ansvaret ska den enskilde få sina behov identifierade tidigt och tillgodosedda.
Levnadsförhållanden/stöd och service
Möjligheterna ska öka för människor med funktionsnedsättning att utifrån sina behov själva välja sätt att leva
En person med funktionsnedsättning och dennes anhöriga ska så långt som möjligt kunna leva ett liv som andra. Det förutsätter att man fått information och kunskaper om samhällets stöd och att den enskildes situation blir känd i stadens verksamheter.
Den enskildes inflytande över sin livssituation och det kommunala stöd han/hon behöver bör öka och bemötandet av honom/henne från olika verksamheter behöver förbättras.
Personer med funktionsnedsättning önskar ofta hjälp och stöd för att familjelivet ska fungera. När föräldrar har någon funktionsnedsättning ska både föräldrarnas och barnens behov av stöd beaktas. Närstående som ger stöd och vård ska ha möjlighet till eget stöd.
Efter ungdomsåren behöver den enskilde leva ett självständigt liv. Rådgivning och undervisning kan underlätta den enskildes val kring samlevnad, familjeplanering m.m.
Genom det personliga stödet ska likvärdiga levnadsförhållanden skapas, oavsett i vilken del av staden man bor. Den enskildes beviljade bistånd eller insats ska följa henne/honom vid flyttning inom Göteborgs Stad.
Mångfalden i fråga om bl a språk och kulturell bakgrund bland göteborgarna gör att formerna för individuellt stöd bör utvecklas på nya och varierade sätt. Den som önskar ska kunna få stöd för att utöva sin religion.
En förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv är att ha en egen bostad av god kvalitet. Göteborgs Stad har ansvar för att skapa full behovstäckning av bostäder med stöd och service.
Den enskilde ska kunna känna trygghet genom att det stöd och de arbetssätt som han/hon erbjuds kännetecknas av god kompetens om bl a konsekvensen av olika slag av funktionsnedsättning och grundas på utvärderade metoder från forskning och dokumenterat utvecklingsarbete.
Personer med funktionsnedsättning riskerar att drabbas av diskriminering och andra övergrepp. Kvinnor med funktionsnedsättning har en särskild utsatthet och riskerar att utsättas för övergrepp. I den kommunala verksamheten ska finnas en uppmärksamhet, kunskap och beredskap för att förebygga övergrepp och ge stöd när det behövs.
Taxor och avgifter skall ta hänsyn till de ekonomiska villkoren för personer med funktionsnedsättning.
Fysisk tillgänglighet
Tillgängligheten till bostäder, offentliga lokaler och trafiken i Göteborg ska öka.
Personer med olika slag av funktionsnedsättning utestängs i stor utsträckning från offentliga lokaler och byggnader. Därför behöver tillgängligheten öka successivt. Genom att samhällsplaneringen ökar tillgängligheten gynnas också den vardagliga kontakten mellan människor med och utan funktionsnedsättning.
Lagstiftningen anger att år 2010 ska vissa enkelt åtgärdade hinder för tillgängligheten vara undanröjda. Det innebär att personer med olika former av funktionsnedsättning lättare kommer att kunna komma in i byggnader och lokaler, delta i verksamheten där samt använda toaletten.
All planering ska eftersträva att skapa god tillgänglighet, trygghet och säkerhet på gator, torg och i parker. Kommunala planförslag ska redovisa tillgängligheten i den yttre miljön.
Vid ny- och ombyggnad ska god tillgänglighet eftersträvas. Med den inriktningen kan hela det kommunala fastighetsbeståndet på sikt bli tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
Det finns goda möjligheter att lösa tillgängligheten i äldre byggnader genom samverkan mellan sakkunniga i tillgänglighetsfrågor och personer och myndigheter med kompetens för kulturbevarande perspektiv. Vid förändringar ska hänsyn tas till såväl behoven av tillgänglighet som till bevarande av kulturvärden.
Personer med olika former av funktionsnedsättning ska kunna delta i exempelvis utbildningar och konferenser på samma sätt som personer utan funktionsnedsättning. Det förutsätter att tillgängligheten beaktas vid kommunala arrangemang.
Alla göteborgare ska med hjälp av kollektivtrafiken kunna ta del av samhällslivet, resa till nödvändiga serviceinrättningar, ha ett socialt nätverk och bo kvar i sina hem. Kollektivtrafiken omfattar både tidtabellsstyrd och anropsstyrd trafik, t ex flexlinjer och färdtjänst. Staden ska planera kollektivtrafiken med en helhetssyn på tillgängliga resvägar som omfattar gångstråk, hållplat-ser och spårvagnar, bussar och taxi.
Möjligheter att använda egen bil bör öka bland annat genom att fler parkeringsplatser blir reserverade för resenärer med funktionsnedsättning.
Utbildning
Personer med funktionsnedsättning ska få ökad tillgång till den ordinarie utbildningen på alla nivåer i Göteborg.
Elever med funktionsnedsättning och deras föräldrar ska möta en utbildningsverksamhet som präglas av ett inkluderande synsätt. Till det hör att få ökade möjligheter att välja förskola och skola. Både förskola och skola kan bedrivas i vanlig elevgrupp eller i särskild elevgrupp där personalen har specialkompetens kring funktionsnedsättning.
Elever med olika former av funktionsnedsättning behöver tillgång till skolor som är tillgängliga både fysiskt och pedagogiskt. I alla skolformer behöver föräldrar och elever ha inflytande över och vara delaktiga i verksamheten.
Elever med funktionsnedsättning ska erbjudas stöd och vägledning för att se sina framtidsmöjligheter vid val av gymnasieutbildning och möjligheter till fortsatt utbildning efter gymnasieskolan. Elevernas arbetslivskontakter behöver vara individuellt anpassade.
Möjligheterna ska öka för den enskilde att komplettera sin grundutbildning i vuxen ålder liksom att få återkommande utbildningsinsatser för att upprätthålla eller öka sin kompetens.
Vuxna personer med funktionsnedsättning som deltar i svenska för invandrare, SFI, ska kunna erbjudas särskilt anpassad undervisning.
Arbete
Andelen förvärvsarbetande ska öka bland personer med funktionsnedsättning
Göteborgs stad ska verka för att personer med funktionsnedsättning får möjlighet till förvärvs-arbete både i kommunen och näringslivet. Det underlättas av ett bra samarbete mellan staden, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och näringslivet.
Möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få anställning eller praktikplats i kommunens verksamheter ska öka.
Personer som på grund av funktionsnedsättning inte har förvärvsarbete bör erbjudas annan sysselsättning där personernas olika intressen och kompetenser tillgodoses. Sådan verksamhet kan i stor utsträckning vara förlagd till ordinarie arbetsplatser. En verksamhetsform kan vara sociala arbetskooperativ för personer med funktionsnedsättning.
Personer som deltar i daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade får s k habiliteringsersättning som en särskild stimulans, medan personer som deltar i liknande verksamheter som arrangeras med stöd av socialtjänstlagen inte får någon ersättning. Detta upplevs som en omotiverad skillnad mellan olika grupper. Möjligheterna att ge liknande ersättning till samtliga grupper som deltar i kommunal sysselsättning för personer med funk-tionsnedsättning bör därför utredas av staden.
Kultur och fritid
Personer med funktionsnedsättning ska få ökad tillgång till kulturlivet och fritidsaktivite-terna i Göteborg.
Personer med funktionsnedsättning ska kunna delta och njuta av stadens miljöer och fritids- och kulturutbud.
Det innebär att kunna delta i kulturlivet och idrottslivet som utövare och som åskådare tillsammans med människor utan funktionsnedsättning. Då ska man kunna komma in i lokaler och anläggningar samt ta del av den information och verksamhet som finns. Olika slags hjälp kan underlätta delaktigheten, exempelvis läs- och skrivhjälpmedel, dövtolkning, syntolkning, guidning och ledsagarservice. Informationen om olika arrangemang bör ange i vilken utsträckning lokal och andra delar av arrangemanget är tillgängligt för personer med olika slag av funktionsnedsättning.
Personer med funktionsnedsättning som bor i särskilda boendeformer skall ges hjälp av anställ-da inom verksamheten för att kunna delta i kulturliv och fritidsaktiviteter.
Personer med funktionsnedsättning ska i ökad utsträckning kunna delta i föreningslivet utan att diskrimineras av otillgängliga lokaler mm. Det kan stimuleras t ex genom att reglerna för kommunala bidrag utformas så, att de gynnar föreningar som har tillgängliga lokaler och verksamhetsformer.
Verksamheterna
Policy och planering
Funktionshinderperspektivet ska genomsyra all kommunal planering
Stadens verksamheter skall planeras utifrån ett mångfaldsperspektiv. Det innebär bland annat att hänsyn tas till människor med funktionsnedsättning. I verksamheter som riktar sig till människor med funktionsnedsättning är det särskilt viktigt att bygga på erfarenheter, utvecklingsarbete och forskning inom verksamhetsområdet. Det gäller både organisation och planering och drift av verksamheten.
Aspekter kring funktionsnedsättning ska i ökad omfattning beskrivas i styrdokument och i planering för all verksamhet. Konsekvensbedömningar bör redovisas inför viktiga policybeslut på alla nivåer inom kommunen.
Gällande styr- och planeringsdokument behöver granskas ur perspektivet vilka konsekvenserna blir för människor med funktionsnedsättning och vid behov omarbetas.
Vid upphandling av varor och tjänster ska staden tillämpa den inriktning som framgår av detta program.
Intresseorganisationerna
En ny strategi ska utformas för stadens samverkan med intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet.
Intresseorganisationerna har erfarenheter och kunskaper som staden behöver för en bra planering och verksamhet. Därför bör nämnder och styrelser samråda med organisationerna, som då har en rådgivande funktion.
Formerna för samverkan mellan staden och intresseorganisationerna ska utformas i en gemensam strategi. I arbetet med en ny strategi kan olika former för samråd och samverkan utvecklas, exempelvis samverkansråd/funktionshinderråd, organisationernas medverkan i planering, uppföljning och utvärdering samt utbildning av organisationernas företrädare i den kommunala verksamheten.
Stadens ekonomiska stöd till intresseorganisationerna inom funktionshinderområdet bör medverka till att organisationerna kan ge medlemsstöd, driva handikappolitisk verksamhet och i övrigt stödja delaktighet och jämlikhet i samhället för människor med funktionsnedsättning. Internationellt samarbete
Verksamheterna bör öka sina internationella kontakter i frågor kring människor med funktionsnedsättning
Utvecklingen av Göteborgs Stad som en bra och tillgänglig stad för alla människor, förutsätter både nationell och internationell samverkan. Kunskaper och erfarenheter inom exempelvis trafikområdet, utbildning, rehabilitering och socialt stöd är i hög grad internationella. Verksamheterna i Göteborg bör därför ha ett kontinuerligt utbyte med städer och verksamheter också i andra länder. Därigenom kan erfarenheter från Göteborg också användas i andra länder.
Inom ramen för EU:s program finns möjligheter att arbeta med internationella projekt i samarbete med andra städer i Europa i större utsträckning än vad som sker idag. Dessa projekt kan ge bredare kunskaper och erfarenheter till verksamheten i Göteborg, samtidigt som de kunskaper och erfarenheter som utvecklas i staden kan spridas till andra. Samverkan genom EU-projekt är också ett sätt att få ekonomiskt stöd till utveckling.
Kunskap om funktionsnedsättning i utbildning och forskning
Staden ska arbeta för att funktionshinderperspektivet ökar i forskning och högre utbildning i Göteborg
Kunskap om funktionsnedsättning och dess konsekvenser bör öka i utbildningar för arbete i den kommunala verksamheten. Kommunen bör samverka med universitet och högskolor så att sådan forskning och kunskapsutveckling ingår bland annat i teknisk och pedagogisk utbildning, medieutbildning och utbildning för vård och omsorg.
Staden ska stimulera och underlätta samverkan mellan kommunal verksamhet, FoU i Väst och högskolornas forskning för en ömsesidig utveckling. Kunskaper och erfarenheter inom relevanta kompetensområden ska tas till vara och användas i stadens verksamheter.
Erfarenheterna från olika kvalitetsinstrument ska användas för utveckling och kompetenshöjning i stadens verksamheter.
I kvalitetsarbetet är bemötandefrågorna särskilt angelägna. Erfarenheter från människor med funktionsnedsättning är särskilt värdefulla att ta till vara i personalutbildningen och inom forskning och utveckling.
Stadens gymnasieutbildningar med inriktning på vård och omsorg måste ge god kunskap om funktionsnedsättning och dess konsekvenser i livet.
Anställda – förtroendevalda
Medvetenhet
Medvetenheten och kunskapen ska öka bland anställda och förtroendevalda om livssituationen för människor med funktionsnedsättning
Alla anställda och förtroendevalda behöver kunskap om rättigheter, behov och möjligheter för människor med funktionsnedsättning samt om de övergripande målen för politiken i Göteborg med inriktning på samhällssituationen för människor med funktionsnedsättning.
De anställda i Göteborgs stads verksamheter möter ständigt människor med funktionsnedsättning. Det kan vara som brukare av socialt stöd och service, gäster, kunder eller som anställda. Ett gott personligt bemötande och en väl fungerande verksamhet kräver grundläggande kunskap i varje organisation kring frågor om funktionsnedsättning. Förtroendevalda och anställda ska därför få både introduktionsutbildning och återkommande utbildning kring funktionsnedsättning
Anställda som arbetar med särskilda insatser till människor med funktionsnedsättning behöver såväl en särskild sakkunskap som en kompetens i bemötandet. Utöver grundutbildning kräver många verksamheter också en specialiserad utbildning.
Kompetenshöjning i kunskaper och bemötande bör ges enligt individuella kompetensutvecklingsplaner eller till hela arbetslag genom utbildning, arbetsledning, möjligheter till reflektion via handledning och genom utvärdering.
Kunskaperna hos skolornas personal om olika funktionsnedsättningar och elevernas situation ska öka. Det kan ske genom kompetensutveckling hos personalen i allmänhet samt genom att behovet av specialpedagoger tillgodoses.
Kompetensutvecklingen för stadens anställda och förtroendevalda ska bygga på relevant forsk-ning och metodutveckling. Erfarenheterna från olika kvalitetsinstrument, bland annat balanserade styrkort, ska medverka till utveckling och kompetenshöjning. I kvalitetsarbetet är bemötandefrågorna särskilt angelägna. Erfarenheter hos människor med egen erfarenhet av funktionsnedsättning bör tas till vara i utbildningen av såväl anställda som förtroendevalda.
Uppdrag – budget
Lagstiftning och stadens budget
Gällande lagstiftning med inriktning på människor med funktionsnedsättning ska tillämpas lika över staden.
Internationella och nationella styr- och policydokument utgör en grund i det handikappolitiska arbetet i Göteborg, exempelvis FN:s och EU:s deklarationer om mänskliga rättigheter och FN:s standardregler
Den nationella lagstiftningen ålägger kommunen skyldigheter inom en rad samhällsområden; byggnation, information, kommunikation, kultur, utbildning, socialtjänst, hälso- och sjukvård m.m.
Lagstiftningen är i vissa fall generell, som plan- och bygglagen och lagen om handikappanpassad kollektivtrafik och i andra fall individuell, som lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Den omfattande socialtjänstlagstiftningen är både generell och individuell. Både socialtjänstlagen, SoL, och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ålägger kommunen/ socialnämnden att medverka i samhällsplaneringen i enlighet med dessa lagars målsättning. Lagarna beskriver också kommunens omfattande ansvar för individuella insatser och bistånd.
Inom vissa områden formulerar lagstiftningen särskilt starka och precisa kommunala skyldigheter kopplade till individuella rättigheter; främst i SoL och LSS. Lagstiftningen förutsätter att den tillämpas lika inom olika delar av samma kommun.
Budgeten ger de ekonomiska förutsättningarna att bedriva verksamhet enligt gällande lagstiftning mm. Budgeten ger också nämnder och bolag de särskilt prioriterade mål och uppföljningsområden som skall prägla verksamheten på kort sikt.
I nämndernas och bolagens budgetarbete ska beaktas sådana inventeringar, utvärderingar, brukar- och medarbetarenkäter, tidigare budgetutfall m.m. som indikerar behov av åtgärder och insatser med inriktning på personer med funktionsnedsättning.
Internationella och nationella styrdokument inkl lagstiftning redovisas i bilaga 1.
Bilaga 1
Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning – Synvändan
Lagstiftning och andra nationella och internationella dokument som stöder respektive avsnitt i programmet
| Vision och förhållningssätt
Medvetenhet – anställda och förtroendevalda | FN:s deklaration om mänskliga rättigheter FN:s Generalförsamling 10 dec 1946
FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s Generalförsamling 20 nov 1989
FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionshinder full delaktighet och jämlikhet FN:s Generalförsamling dec 1993
FN:s Internationella konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning FN:s gen förs 2006-12-13
Lag om den europeiska konventionen (1950) angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna i Europeiska Unionen. Europaparlamentet 7 dec 2000
Nationell handlingsplan för handikappolitiken – ”Från patient till med-borgare” Riksdagens proposition 1999/2000:79, 31 maj 2000
Sveriges handlingsplan mot fattigdom och social utestängning 2003 – 2005 Regeringsbeslut 3 juli 2003
Diskrimineringslag (SFS 2008:456) Gäller från 2009-01-01 |
| Information | Socialtjänstlagen (2001:453)
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (1993:387)
Förvaltningslagen (1986:223) |
| Hälso- och sjukvård | Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) |
Levnadsförhållanden
Stöd och service | Kommunallagen (1991:900)
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Socialtjänstlagen (2001:453)
Vallagen (1997:157) |
| Fysisk tillgänglighet | Lag om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574)
Lag om färdtjänst (1997:736)
Lag om handikappanpassad kollektivtrafik (1979:558)
Lag om riksfärdtjänst (1997:735)
Plan- och bygglagen (1987:10) |
| Utbildning | Lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstördas skolgång ( 1996:1249)
Skollagen (1985:1100) |
| Arbete | Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Socialtjänstlagen (2001:453) |
| Kultur och fritid | Bibliotekslagen ( 1996:1596)
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Plan och bygglagen (1987:10)
Socialtjänstlagen (2001:453) |
| Policy och planering | Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387
Plan- och bygglagen (1987:10)
Skollagen (1985:1100)
Socialtjänstlagen (2001:453) |
| Intresseorganisationerna | Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Socialtjänstlagen (2001:453) |
| Internationellt samarbete |  |
| Kunskap om funktionshinder i utbildning och forskning |  |
| Lagstiftning och stadens budget |  |
 |